Hur ser ekonomin ut för kollektivtrafiken framöver?

Det är tuffa ekonomiska tider för regionerna, vilket också märks hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som har behövt minska sina kostnader. På Persontrafik i november presenterar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog sin spaning på vilka åtgärder som har genomförts på olika platser i landet. Och hur ser det ut framöver?

När Annika Wallenskog anländer till Persontrafik i november kommer hon att ha med sig en färsk ekonomisk prognos för landets olika delar år 2025. Enligt regionernas egna beräkningar kommer de tillsammans få ett underskott på 20 miljarder kronor i år.

– Riktigt så illa är det nog inte, men det blir ändå ett rejält underskott. Tyvärr tror vi också att regionerna sammantaget inte kommer upp på plusnivå under 2025. Men det är stor skillnad mellan dem, så en del kommer klara sig över nollan, säger Annika Wallenskog.

Krisen har inte minst påverkat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som har tvingats vidta olika åtgärder för att klara sparbetingen – som nya taxesystem, höjda biljettpriser och minskad turtäthet.

– Man försöker göra förändringar som inte drabbar resenärerna så mycket och jag tycker länstrafikbolagen har varit duktiga på det, säger Annika Wallenskog vidare.

Ett exempel är Region Jönköpings län där länstrafiken blev tvungen att spara 40 miljoner kronor under 2023. Det ledde till att busstrafiken minskades med sex till sju procent, både ute i länet och inne i Jönköping. För att inte drabba pendlare till arbete och skola är det främst turer på kvällar och helger som har försvunnit.

– Nu ligger tåg- och bussverksamheten i balans och inför 2025 ser vi en liten ljusning. Budgeten har ett visst utrymme för utökningar i kollektivtrafiken och vi kommer satsa pengarna där det finns potential för ett ökat resande. Samtidigt går serviceresor back och vi har ett politiskt uppdrag att se över kostnadsbilden, säger Carl-Johan Sjöberg, trafikdirektör för Jönköpings Länstrafik.

Men ingen regel utan undantag. Trots att Region Västerbotten har gått med rejäla underskott i flera år har kollektivtrafiken hittills inte drabbats. När drivmedelspriserna sköt iväg i fjol blev det en politisk diskussion om att byta HVO mot diesel – men man bestämde sig för att avvakta, berättar Harriet Söder, vd på Länstrafiken Västerbotten.

– Vår styrelse rådde regionen att ha is i magen för annars hade våra miljösiffror gått åt fel håll. Sedan sjönk drivmedelspriserna med 20 procent vid årsskiftet och nu har vi en prognos där vi går med dryga 60 miljoner i överskott mot budget för bolagets verksamhet. Vi hör ingenting om en minskning av trafiken, tvärtom sker det hela tiden en utveckling i och omkring våra största städer, säger Harriet Söder.

Text: Paula Isaksson

Se tid och plats för föreläsningen i länken nedan:
Hur ser ekonomin ut för kollektivtrafiken framöver? – Persontrafik