AI och självkörande fordon heta frågor

Idag är artificiell intelligens, AI, på allas läppar. Det har Persontrafik tagit fasta på och bjudit in ett flertal intressanta personer som ska prata om hur AI kan vara ett hjälpmedel i utvecklingen av kollektivtrafiken. De senaste åren har också handlat mycket om autonoma fordon. På vilket sätt kan de attrahera nya grupper att resa tillsammans?

Utvecklingen av AI går i en rasande fart och i dag använder sig flera branscher av tekniken för att utveckla verksamheten. Det gäller även delar av kollektivtrafiksektorn. En av pionjärerna är Västtrafik med nya tjänster som kommer att presenteras i programpunkten ”AI exempel från verkligheten” under Persontrafik.

– AI innebär ett teknikskifte som det är viktigt att omfamna, säger Västtrafiks it-chef Thom Birkeland. Om vi effektiviserar verksamheten med hjälp av AI kan vi frigöra medel som vi kan använda till att utveckla trafiken.

Alla nya tjänster som Västtrafik utvecklar bygger på deras egen data. Redan under pandemin lanserade bolaget en AI-styrd trängselprognosfunktion i sin app To Go. På det sättet kunde resenärer som var rädda för att smittas undvika fullsatta fordon.

Inom kort ska Västtrafik också sjösätta en tjänst inom kundservice som gör att de kan öka interaktionen med sina kunder.

– De som arbetar på kundtjänst har tidigare behövt sätta sig in i mängder av information i olika system om hur vi förhåller oss i olika frågor och rena fakta som biljettpriser. Men med hjälp av AI kommer de enkelt och snabbt kunna hitta svar på kundernas frågor. Vi ska snart börja testa det här med riktiga användare och det ska bli spännande, säger Thom Birkeland.

AI gör även att Västtrafik kan förutspå fuskåkning och styra biljettkontrollerna till där de gör mest nytta. Alla tjänsterna bygger på att det finns data, att den har rätt kvalitet och går att lita på.

– Sedan är det väldigt viktigt att man utbildar personalen i hur de använder de nya verktygen, betonar Thom Birkeland.

Introduktion för nybörjare

I motsats till Västtrafik finns det aktörer i branschen som ännu inte har vågat testa AI. Därför har Persontrafik också med en introduktion om hur maskinlärande kan förenkla och förbättra vardagen på jobbet. Men det finns också tillfällen då man hellre bör låta sin egen hjärna jobba. Om det berättar upphandlingsjuristen Per Värling i programpunkten ”AI och upphandling” och ger exempel på hur anbud som framställs med AI kan leda till problem för beställarna.

Unik beställningstjänst i Oslo

I utvecklingen av självkörande kollektivtrafik har AI en självklar plats. För närvarande pågår ett försök i Oslo-regionen med autonoma fordon som ska bli ett permanent tillskott till kollektivtrafikutbudet. Projektet drivs av trafikhuvudmannen Ruter och har resulterat i en helt ny beställningstjänst som inte existerar någon annanstans idag.

– Det ska bli en tjänst som till stor del kan ersätta behovet av privatbil, säger Claes Kanold, innovationsledare i Ruter, som kommer till Persontrafik och berättar om satsningen i programpunkten ”Triss i självkörande”.

Beställningstjänsten är kopplad till en app där man skriver in var man vill bli upphämtad och vart man ska. Väntetiden är kort och under resan till önskad destination plockar fordonet upp ytterligare personer. Men det får inte bli en för stor omväg, menar Claes Kanold.

– Det viktiga är att vi designar en tjänst som så mycket som möjligt liknar en privatbil vad gäller flexibilitet och effektivitet. I en första omgång kommer vi testa den enbart på fritidsresor.

Projektet kommer att pågå i flera år. Men ännu har man inte hittat det ”perfekta” fordonet för en storskalig drift.

– Det kommer nog dröja ett par år. Men när detta blir riktigt stort kan vi kanske till och med ersätta busslinjer som bara går en gång i timmen eller har få resande med autonoma fordon.

Framtidens förare

Ett annat försök med självkörande kollektivtrafikfordon är Ride the future i Linköping. Det är ett rullande forskningsprojekt med mindre bussar som trafikerar Vallastaden och universitetet. Bussarna tar upp till sex sittande passagerare och under de tre år som projektet hittills varat har drygt 16 000 personer använt sig av trafiken.

– Vi valde att starta det här projektet för vi ansåg att vi måste hänga med och titta på vad den här typen av fordon kan bidra till när det gäller mobilitet i den moderna, förtätade staden, säger Anna Anund, forskningschef på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

I programpunkten ”Automation och människan” kommer Anna Anund och forskare från Chalmers fokusera på hur förare och passagerare påverkas av autonoma lösningar. I augusti i år ska projektet i Linköping gå över till anropsstyrd trafik, men fortsätta vara en delad tjänst.

– Det är viktigt att vi jobbar med den här typen av mobilitetslösningar en längre tid för annars hinner man inte få grepp om något annat än tekniken. Mitt tips till dem som ska beställa den här trafiken i framtiden är att bygga upp sin kunskap genom att våga testa och vara delaktiga. Det är viktigt att förstå vad de här fordonen innebär för människor, förklarar Anna Anund.

I bussarna finns det idag med en förare. Först om två, tre år tror Anna Anund att utvecklingen kommit så långt att föraren kan sitta på kontoret och övervaka flera fordon samtidigt.

– Det gör det intressant att ställa sig frågan om var framtidens förare kommer befinna sig. Men det är bra att de finns med ombord idag så att de kan svara på resenärernas frågor och höja kunskapen om autonoma fordon.

Text: Paula Isaksson